Det finns inga gymnastiska övningar, krämer eller kommersiella hormoner eller ens massage som kan förstora brösten.

Silikon-, koksalt- och Polyvinylpyrrolidinfyllda (PVP) och halvfasta silikonimplantat finns tillgängliga på marknaden.

Vi har använt en fransk protes genom fem års tid med mycket goda resultat ( Monobloc®). Denna protes har ett mjukare, mer elastiskt "knottrigt" hölje och innehållet utgörs av kaboxymetylcellulosa som är helt biologiskt och som bryts ner till socker av kroppens enzymer. Innehållet är dessutom mer röntgengenomsläppligt och skymmer bröstkörteln mindre vid mammografi och eventuella mikroförkalningar kan ses. Koksaltproteser är nästan helt och silikonproteser är helt röntgentäta.

Vetenskapligt kan inget samband mellan silikonimplantat och cancersjukdom, rheumatisk sjukdom eller andra systemsjukdomar påvisas. Man har vetenskapligt påvisat aktivering av det immunologiska systemet hos kvinnor med silikonimplantat och detta kan hos vissa individer möjligtvis vara sjukdomsframkallande. Ännu så länge finns ingen vetenskaplig förklaring till detta. Koksalt och metylcellulosa är fullständigt ofarliga ämnen som fullständigt "sugs" upp av kroppen vid ett eventuellt läckage. Halvfasta silikonimplantat läcker ej och går inte sönder.

Alla implantat med flytande innehåll har en tidsbegränsad hållbarhet, eftersom höljet bryts ned både kemiskt och mekaniskt och kan punktera. Med kännedom om sannolikheten för att upp mot 50 % av glatta höljen punkterat efter c:a 8 år, rekommenderar man allmänt, att silikonproteser med flytande silikon efter 10 år bör undersökas eller bytas p.g.a. risken för läckage. Läckande silikon hamnar först innanför proteskapseln och först därefter läcker det långsamt ut i kroppen och läckaget kan förbli oupptäckt länge. Eftersom koksalt och metylcellulosa resorberas av kroppen, upptäcker man omgående om en protes läcker eftersom man genast skulle märka en volymförändring. Först då behöver protesen bytas ut. Man behöver dock ej vara orolig, eftersom innehållet är helt ofarligt. Hur länge en protes håller kan man i de enskilda fallen ej uttala sig om!

Varje främmande kropp, protesen är en sådan, omgärdas av bindvävnad som tenderar att krympa och minskar utrymmet för protesen. Protesen blir då hård och orörlig och i gravare fall deformeras bröstet. Vi talar om kapselbildning. I handen är silikon- och "socker"proteser väsentligen mer mjuka än både koksaltproteser och de halvfasta silikonimplantaten som är ungefär likfasta.

Det föreligger inte någon som helst utseendemässig skillnad mellan proteser med flytande innehåll ( koksalt, silikon, metylcellulosa). De ger alltid en rund form. De halvfasta silikonimplantaten finns i naturligt droppformad och rund form och kan läggas både på och under bröstmuskeln. Vid glatta protesskal bildas ofta kapslar trots massage och placering under bröstmuskeln. Proteser med "ruggigt" protesskal desorienterar bindvävstrådarna och minskar tendensen för kapseln att krympa. Dessa proteser skall ej heller masseras. En ytterligare fördel med dessa proteser är, att de inte behöver läggas under bröstmuskeln. Denna placering valdes för glatta proteser för att minska kapselfrekvensen men har den nackdelen, att protesen vid armrörelser antingen pressas uppåt eller deformeras synbart av bröstmuskeln. Risken att protesen permanent hamnar för högt är även större eftersom muskeln pressar upp protesen.

En väsentlig nackdel med "knottriga" proteser, helt oberoende av innehållet, är dock, att protesens veckning kan kännas som veck eller kanter genom huden vid lätt fingerberöring. I ca 8 % av fallen kan synliga veckbildningar i huden förekomma. Halvfasta silikonimplantat veckar sig ej! De anatomiska implantaten kan rotera eller vrida sig om man lägger dem på muskeln.

Placering av protesen under bröstkörteln är mindre smärtsamt postoperativt och ger ett lindrigare efterförlopp. Meningarna om utseendet kan skilja sig och min mening är, att en protes placerad på bröstmuskeln oftast ger ett mer naturligt utseende. Patienter som haft implantat både bakom och framför muskeln delar denna uppfattning. Du som patient kan själv välja både implantattyp, snittplacering och placering av implantaten.

Oberoende av var snitten placeras, kan mant förlora känseln i bröstvårtorna! Skär man vid vårtgårdsgränsen, kan känselnerverna nedanför snittet delas men aldrig i riktning uppåt mot vårtan och man förlorar därför ej känseln på grund av snittet!

Bedövningsform:

Kombinationen av kraftigt lugnande medicinering och lokalbedövning ger en smärtlindring som en narkos. Periodvis är man vaken men kraftigt lugnad och oberörd men ingreppet är fullständigt smärtfritt. Man är opåverkad och pigg efter några timmar utan illamående.
Helnarkos är ett alternativ som naturligtvis kan erbjudas mot tilläggsbetalning.

Teknik:

Det c:a 3 cm långa ärret placeras antingen vid vårtgårdsgränsen, i armhålan eller i vecket under bröstet. Halvfasta silikonimplantat kräver ett minst 5 cm långt snitt, som bäst läggs i bröstvecket.
En ficka skapas mellan bröstkörteln och -muskeln eller under bröstmuskeln och protesen införes. Bröstkörteln rörs inte och full amningsförmåga bevaras. Ibland införes en slang för att suga ut eventuella småblödningar. Denna avlägsnas i allmänhet dagen efter operationen.

Ett stramt klisterbandage anläggs som patienten själv avlägsnar efter 5-7 dagar.

Operationstid:

1-2 timmar. 

Efterförlopp:

• Under det första dygnet erfars en kraftig spännings- och stramningskänsla som gradvis avtar under den första veckan.      
• Operation via armhålan ger kraftigare postoperativ smärta. Varje armrörelse är smärtsam.
• Det ordineras antibiotisk och antiinflammatorisk behandling i 5-7 dagar.
• Kraftig svullnad av brösten är normalt. Denna avtar gradvis under den första månaden.
• Stygnen avlägsnas 8:e dagen.
• Man skall sova i ryggläge 2-3 veckor.
• Man skall undvika bilkörning den första veckan.
• Fysiska övningar och sportsliga aktiviteter skall uppskjutas 3 - 4 veckor.
• Brösten skall ej masseras.
• Sjukskrivning 1-2 veckor beroende på arbetsuppgifter.
• Bindvävnaden "växer" fast i proteshöljet och proteserna känns i början fasta. Utvecklas ingen kapsel, mjuknar proteserna inom 2-4 månader. Först då kan man avgöra,  om kapsel föreligger eller ej.
• Övergående över- eller okänslighet av bröstvårtorna är ganska normalt i 1-2 månader.

Komplikationer

Här anförda oönskade biologiska efterförlopp inträffar sällan men bör nämnas. Även andra onämnda kan förekomma.Man bör förstå, att kosmetisk kirurgi är ett hantverk, där visserligen vetenskapliga, vedertagna tekniker används, men där resultatet delvis är beroende av operatörens omdöme och skicklighet. Ogynnsamma, oönskade biologiska komplikationer kan inträffa, över vilka man ej har något inflytande. Dessa kalkylerade risker får man som patient ta. Kräver följder av oönskade biologiska förlopp korrektiva åtgärder, ingår kostnad härför ej i avtalat honorat.

Blödning:

Vid alla operationer kan efterblödningar uppstå. Vid kraftig blödning måste såret öppnas igen. Dessa risker ökar vid medicinering med smärtstillande medicin och vitamin E. Blödningar kan försena läkningen och förorsaka ärrbildningar i underhuden, som kan kännas som ojämnheter under flera månader.

Infektion:

Trots aseptisk teknik, kan vid alla operationer infektioner uppstå. Antibiotika ges profylaktiskt när "knottriga" proteser användes då risken för infektion är något större. Uppstår en infektion omkring en protes, läker denna ej ut med mindre protesen avlägsnas.  Efter 2-3 månader kan protesen opereras in igen. 

Kapselbildning:

Oberoende av operatör kan proteser bli hårda i ca 5% av fallen. I mer sällsynta fall kan smärtor eller deformering av brösten förekomma. Vid symptomgivande kapslar måste kapseln avlägsnas operativt (protesen behålls).

Dislokation:

I få fall kan protesen p g a tyngdlagen hamna för lågt. Med placering under bröstkörteln är för högt belägen protes i det närmaste omöjlig. Vid tydlig felplacering måste protesfickan vidgas eller förslutas operativt. 

Ärrbildning:

Ärren är alltid röda i upp till 3-4 månader och bleknar gradvis genom det första året. Direkt solbestrålning eller solarium mot ärren måste undvikas det första halvåret för att inte få permanent röda eller brunpigmenterade ärr. Ärren är i allmänhet mycket diskreta. Ärrkvaliteten kan av ogynnsamma biologiska faktorer påverkas negativt.

Känselpåverkan:

Oberoende av snittets placering, kan i enstaka fall känseln på bröstvårtorna försämras eller försvinna helt p g a stramningar i nervbanorna till bröstvårtorna. Även vissa områden på huden kan bli okänsliga. En övergående känselnedsättning eller överkänslighet är normalt förekommande.

Rökning:

Rökning försämrar blodcirkulationen och påverkar sårläkningen negativt. Rökning bör därför undvikas.